För ett år sedan flög jag, mamma, pappa och Anton ner till Malmö, vi hyrde bil och åkte mot Brösarpsgården. Vi hade övernattat hos Helene och provridit några hästar innan vi tog flyget mot Malmö.
Jag kommer ihåg när vi svängde in på Brösarpsgårdens gårdsplan. Den där olidligt pirrande känslan i magen av nervositet och spänning.
Några veckor innan hade Magnús varit på Åland och hållit kurs, han bodde hos oss och hade visat en häst på sin hemsida som han tyckte skulle passa mig.
Och sen hamnade vi där, i Skåne för att provrida dendär fruktansvärt vackra hästen.
Vi gick in i stallet och längst in i ett hörn tog Magnús ut fuxen ur boxen, med lång ljus man hängandes för ögonen. Klart jag smälte på studs.
Vi åkte sedan till vandrarhemmet vi skulle bo på, Källargården och bytte om innan vi for tillbaka för att rida. Jag minns känslan av att just sitta upp på en häst, som man aldrig suttit på tidigare, och samtidigt bli iaktagen av en världsmästare.
Magnús visade Máttur och sedan fick jag sätta mig upp.
Jag kommer ihåg hur otroligt lydig Máttur var. Stannade för minsta vink, mjuk och härliga gångarter.
Magnús guidade mig igenom ridpasset med en öronsnäcka, vilket kändes tryggt.
Vi åkte tillbaka till vandrarhemmet och sen åkte vi till en pizzeria och åt.
Hela kvällen var jag alldeles pirrig och dagen efter for vi tillbaka och red.. mer om det imorgon :)
Eller så får vi backa i bloggarkivet och läsa om det :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar